om att hitta hit

Det är svårt ibland att hitta hit. Att hitta tid att vara jag. Att hinna med det jag vill och att lista ut vart man är på väg.
Min chef var nere idag och pratade om mitt jobb eller snarare min anställning. Det kändes bra. Det är skönt att veta att man syns. Och att man inte är bortglömd. Jag har ju dock fortfarande mina tvivel på att det någonsin kommer bli en fast anställning men hoppet lever och frodas en härlig vårdag som denna.

Den där tiden som är min, den är nog inte min ändå. den tillhör ju så många andra som jag vill dela den med. och tyvärr nästlar det sig in en del åtaganden som jag inte själv har valt. Det är de som är de jobbiga. just nu är de dock sällsynta på min horisont. Några stycken ligger och skvalpar i ett hörn men de orkar jag inte ta itu med idag.

Avverkade hemskheter som räkningsbetalning och deklaration förut. Tänkte att det var lika bra för då glömmer jag det inte sen. Ni som känner mig vet att jag har en tendens att skjuta saker på framtiden. Jag tvingade också mig själv att laga mat till mig. Sambon är på vift så det blir improvisationskost i några dagar. Fast jag tyckte allt att jag kockade ganska god kycklling.

veckan som gått har bjudit på andjakt, sura gubbar, gottig fika på jobbet (tack ni som bjöd!), en telefon med knepig filöverföring som gäckat mig i flera dagar, inlämnande i stegtävlingen (håller tummarna för ett tröstpris), och en massa sol. Solen är riktigt bra. Den ger en massa gratisenergi så att det inte behöver vara så besvärligt att hitta hit och att hitta tiden.

Nu är det nog bäst att sova lite. vovven har redan knoppat in i sin korg. Imorgon blir det mjukstart med spa-dusch. det ska bli sköööönt!

god natt!
*poff*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback