livstecken
jodå, vi är här. även om vi är ganska trötta. Själv orkar jag inte företa någon slags planering av aktiviteter utöver det nödvändiga(mata barn, passa dagistider, söva barn, laga mat, planera inköp etc), dock är jag absolut gärna med och utför om någon annan står för planeringen. Vi behöver aktiveras. Tack för förra veckan herr Grefve och vännerna som gjorde att vi tog oss ut den gången.
Det fina vädret hjälper till med att komma ut och vi är ute både för- och eftermiddag. Lekparken är välbesökt av oss och nu börjar det vimla av andra barn där. Skönt. Imorgon får hon gå till dagis igen vilket jag tror att hon faktiskt längtar efter, det gör mamman också litegrand :)
Det har dock varit svårt med livstecknen i veckan eftersom en åskknall tidigt i måndags morse slog ut valda delar av vår tele/it-låda. Det går att ringa till oss, vi hör att det ringer men kan inte svara, vilket resulterade i att vi drog ut kontakten. Förhoppningsvis är det inte själva telefonen som är trasig men vi får se, felia visste inte riktigt. Dessutom slogs tv-boxen ut men det har vi redan fixat till, felia skickade en ny. Bredbandet funkar dock fint, mysko helt enkelt.
Barnen växer och blir större. Sonen är nu en månad och en vecka gammal, hos bvc var han 56 cm lång och vägde 4,4 kg ca. Och om vi skulle mäta hans naglar skulle vi förmodligen slå något slags rekord.
Dottern börjar helt klart växa i sina kläder i storlek 92, byxorna är lite långa dock. Inatt premiärsov hon äntligen i sin nya riktiga säng. Vi fick hjälp av P & M igår att bära upp den. Hon gjorde väl som vanligt och bökade runt men att ta sig ur har inte slagit henne ännu. Vi får väl se hur länge det varar.
Det här med att blogga på regelbunden basis får nog skjutas upp tills dess att sonen sover på nätterna. All natt-tid (dvs tid när det är mörkt) som blir över efter matning och blöjbyten går åt till sömn.
höres
Kommentarer
Trackback