tröstlöst

Det är dags att ta sig i kragen och kravla uppåt. Jag är innerligt trött på att vara trött och harva omkring i tröstlösheten. Men det är ju i alla fall bra att erkänna att det är där man är.
Det är på något sätt alltid för mycket och jag orkar faktiskt inte.

Fick erbjudande om att ta över värdansvaret från nu i april men hur roligt det än är så vet jag innerst inne att det inte går. Ska ringa och tacka nej idag.

Hur mycket man än hoppas och önskar så tar ju inte tröstlösheten slut av sig själv, man måste jobba för det. Det är frustrerande att vara programmerad att ta den lätta vägen eftersom den inte på något sätt är lika tillfredställande som den hårda. Det är ju bara det att den hårda vägen är för hård. Jag klarar ofta inte av motgångar, de är för nedslående och ofta känns det pinsamt eftersom jag ofta gjort fel eller inte gjort det jag ska och då är det ju fel på mig. Gah!

Ska försöka rycka upp mig och göra något jag är bra på. Mitt jobb!

*poff*

moment 22 & socklåda

Det låga humöret håller i sig. Känner mig på misstänkt låg energinivå. Detta kvällssmörgåsar till trots. Planen för kvällen var visserligen att göra ingenting. Men det är inte så lätt när jag blir rastlös efter 5 minuter. Speciellt inte när man inte vill göra något. Moment 22 delux.

Dagen på jobbet bara försvann, poff så var klockan 5 och det var dags att gå hem. Hoppas morgondagen i alla fall har en meningsfull paus eller två.

Nu ska jag nog försöka göra något kreativt.. typ städa min socklåda eller så i brist på mer inspirerande aktiviteter.

*poff

fortsättning följer

Det är inte bara jag som vaknat på fel sida. Jag råkade stava ett namn fel i ett mail och får det spydiga "jag heter xxx" tillbaka. Herre jösses. Jag tar inte ens illa upp om någon säger fel namn till mig ansikte mot ansikte. Hur självupptagen får man lov och bli. Eller har människan vaknat på snedden?

Jag blir bara så trött. Här försöker jag vara snäll och hjälpa, vad får jag för det? Det är därför jag inte tycker om en viss kategori människor. Ni som känner mig väl vet vilket sorts nidvisor som just nu snurrar i mitt huvud. Jag vet att det är lite att dra folk över en kam men det finns bevisligen människor som gör skäl för det.

Inte så jättebra att blogga när man är så upprörd egentligen men jag måste få ut detta ur mitt system innan jag packar ihop för dagen.

*mutter morr*

dystert

träningsvärken har släppt, mensvärken har ökat. Hoppet om fortsatt jobb har falnat ganska rejält. Nu ska det sparas ännu fler miljoner.

Så i min lilla värld är det ganska dystert trots fredag och sol

*poff*

tjurig

Jag har sovit alldeles för lite denna veckan. Jag har jobbat alldeles för mycket. Jag har inte varit och tränat. Och jag har inte heller hunnit göra något av det jag hade tänkt.

När jag kommer hem från jobbet är det bara "knäpp" och så zonar jag ut. Helt borta, orkar inget, vill inget och känner inget. Riktigt trist att vara på det här viset. Men jag har ju i alla fall insett det så det är väl ett fall framåt.

Man får vara glad åt det lilla. Jag kommer att trilla i säng tidigare idag och det är också en vinst. Speciellt eftersom jag ska ut och åka imorgon. Ska åka på tjänsteresa till Borås och titta på ett program. Bo på hotell och grejer :)

Jag rapporterar på fredag
Nu säng för att bota tjurigheten
*poff*

uff

Urk.
Jag ska skaffa mig ett nytt mantra. Och hoppas att det funkar. Så dåligt som jag mått idag var det flera år sen sist.

nya mantrat är. Inget rödvin, Ingen fyllemat (mos undantaget) och mer vatten.

tillbaka till sängen

bortglömd och glömma bort

man får verkligen försöka glädja sig åt småsaker. För det mesta går verkligen inte vägen just nu. På jobbet strular nästan alla system vilket betyder att vi jobbar dubbelt så mycket som vi borde. Tror dessutom att lovat bort mig på två olika saker imorgon. Jag är alldeles för glömsk för mitt jobb just nu.
Men det är ju inte bara våra system som krånglar. Frågade K som är insatt i morgondagens bordsplacering för "firmafesten". Hon tänkte efter både länge och väl och kom fram till att du är ju inte med?!. Då känner man sig inte lite bortglömd och nästan gråtfärdig. Tydligen så har deras webbanmälan krånglat så att en del har fallit bort. Men nu är jag i alla fall inpetad. Får väl se vart jag hamnar dock. Det fanns inte så många reservplatser kvar. Förhoppningsvis blir det inte jättetrist. Är dock lite mindre sugen att gå just nu.

Vi får väl se hur det blir.
Nu ska jag äta sen lunch
poff

gnat

usch är på riktigt ohumör idag. Var tvungen att be min kollega om ursäkt för att jag lät henne ta ett samtal som egentligen var till mig. Jag kände bara att jag inte orkade med personen som ringde. En såndär flumpelle som inte begriper en sak fast man förklarat det säkert 10 ggr.
Sen hade jag en student inne som var jättesur för att vi av misstag fått med honom på en lista när vi gjorde ett utskick. Han skulle egentligen varit bortsållad. Det känns som att jag fick allt som gick fel idag.

Så.. slutgnatat. Nu ska jag ta nya tag. Ska trava iväg till mitt andra jobb om en stund. Hoppas att det inte tar för mycket tid för jag är inte alls på humör för det.

Senare ikväll blir det nytt inlägg om skyttet.
*poff*

Gahh! det hände igen!

Jag tror det är farligt att vara för artig mot folk. Den smått påflugne afrikanen från igår kom ju givetvis förbi på jobbet idag och frågade en massa. Som ifall jag ville ta ut honom på fest, om jag var gift etc. Fast när jag sa att jag var förlovad så taggade han ner lite. SKÖNT!

Jag har svårt att handskas med människor som kommer från en annan kulturell kontext. Jag är så "väluppfostrad" så jag kan ju inte vara otrevlig och säga att "dra åt ***". Det är ju svårt att formulera ett artigt: "Tack för uppmärksamheten men jag vill inte ha den".

Vi får väl se om han vågar sig förbi några fler gånger.
Tacka vet jag indierna, de är så brittiskt artiga så de har lite mer koll på läget.

Nu blir det fredagslata av här. Så det så.

Monster?

idag är en såndär stressa-så-att-jag-får-ont-i-magen-dag. Försöker varva ner lite just nu men det går sådär. Ska försöka muta min sambo att skjutsa mig till mitt andra jobb så jag slipper gå för då slipper jag också slänga i mig lunchen som inte är färdig än.. *suck*. Ska se om det funkar med Du-slipper-gå-med-hunden-kortet.

Är fruktansvärt hungrig just nu. Blir ofta upprörd över mindre viktiga ting då. Mitt mat-och-sovklocke-monster är vaket och är på obra humör. Har inte träffat det monstret på länge.. Hon dök upp i helgen efter ett tags bortvaro. Jag tror jag ska gräva lite djupare i varför. Tror att det kan ha något att göra med någon ändrad vana. Vi får väl se vad jag kommer fram till.

Hepp.. nu äta mat och sedan jobba lite till *suck*
jag behöver semester

dravel

Jag är på ett jobbigt nostalgiskt humör. Jag plockade på mig rallrallen (studentoverall för er som inte vet) idag och strosade ner till lådbilsracet. Det var jättekul att titta. Men det fick mig också att inse en del jobbiga saker.

Jag vet inte riktigt vart "min" värld börjar och slutar. Jag pluggar fortfarande lite och jag bor i studentbostad. Jag har dock få vänner kvar i den delen av min värld. Men jag har läskigt svårt att släppa den för att jag tycker att det är så roligt. Jag förstår inte heller hur mina vänner som har kunnat släppa det egentligen gjorde. Kanske tycker jag att jag också "borde" kunna släppa detta och starta en ny resa på vägen. Men det man inte vill helhjärtat är svårt att genomföra.

I den andra delen av min värld är jag.. ja vad? halvtidsarbetande, småfattig, på väg mot 30 utan någon slags mål eller koll på vad som händer. Trivs inte alls med det men det svårt att göra så mycket mer åt det än vad man redan gör. Söka nya jobb som är bättre betalda så att man kanske kan köpa sig ett hus om ett tag. Vilket iofs också känns skrämmande. Som att livet skulle ta slut. Så är det ju naturligtvis inte men det gäller att intala den lille fegisen inom sig att det inte är så.

Sen har vi mig och mitt ältande. Har jag en gång börjat så är det svårt att sluta. Ska försöka döda ältandet med en promenad och sedan en omgång Diablo II. Inget botar ältande som att döda monster.

stress

Tröttheten skriker i hela kroppen men jag vet att när jag kommer i säng så kan jag ändå inte sova. Ligger och spänner hela kroppen, mest käkarna, så att jag vaknar med huvudvärk nästa dag. Min mage uppför sig konstigt. Ska handla ordentligt i helgen och kanske testa mjölkfritt en vecka och se om det är laktosprylarna. Fast det är kanske bara stressen. Det är ju då det gör ont vad man än äter.
Ja ni har gissat rätt. Det är lite mycket just nu. Ska försöka att inte jobba hela dagen imorgon och inte på fredag heller för då har jag inplanerat en runda på stan.
Om man ser saker lite från den ljusa sidan så är det bara två nätter till och sedan kommer mina älsklingar hem :). Då blir allt så mycket bättre.

offline

så känns det idag. jag tror jag laddade ur mig totalt igår och imorse när jag fortfarande var arg på tvättmaskinen. är extra hängig och blä. det hjälper ju inte att det är värsta åskvädret och över lag konstigt väder ute. mitt huvud blir knasigt av sådant. Så nu till fikat ska jag unna mig en chokladbit så jag blir på bra humör igen. Inte säkert det hjälper heller.
Jag tror jag har landat på mitt "vill-inte-humör". Det är lite jobbigt för det har en tendens att gå ut över alla andra. Får se om det blir någon pub för min del idag. Tänker inte gå om jag mår såhär. Bara dumt.
Ska nog försöka kanalisera min ilskeenergi på att göra något konstruktivt som att leta reda på en tvättstuga och en tvätttid i huset.
uff. Ska försöka rycka upp mig och klara av sista dryga timman.

Tvättmaskiner och PMS

GAH!
Min tvättmaskin är sönder!! Det kanske inte är någon katastrof för de flesta men för mig är det besvärligt delux. Jag tycker för det första om att tvätta. Ett kärt bestyr. För närvarande hade jag dessutom lovat att tvätta pojkens jobbebyxor vilket nu är en omöjlighet *morr*
Händelseförloppet lyder som följer:
Jag har kört en maskin tvätt, stänger av och håller på att plocka ur. Då hör jag en ganska hög smäll. Lät som något ramlade i golvet och tittar bakom tvättmaskinen. Ser inget men det luktar konstigt. Kanske är från grannarna tänker jag. Men så luktar jag igen och inser att det luktar bränt från min tvättmaskin. Letar febrilt efter ett journummer någonstans på min hyresvärds hemsida men hittar inget. Andas ett par minuter och ringer sen pappa som säger till mig att slå av säkringen så är allt lugnt. Medan jag pratar med pappa kommer en liten smäll till. Är lite smårädd att hela maskinen ska gå upp i rök men efter det är det lugnt. Eller ja allt är lugnt utom jag.

Jag får en ilskeadrenalinkick och går smått på högvarv. Vet inte riktigt varför jag blir så arg men det är nog mest pessimisten i mig som dyker upp vid denna tiden på månaden och blir allmänt hormonell och irriterad.
Är fortfarande trots en promenad till affären riktigt uppretad på detta. Det hela innebär ju en massa merarbete för mig. Och jag tycker att det jag redan har att göra räcker. Så imorgon måste jag i följande ordning:
  • Leta reda på rätt kvartersvärd
  • Fråga om de kan hjälpa mig med tvättmaskinen eller om jag måste lösa det själv eftersom det är vår egen maskin
  • Ta reda på vart vi egentligen ska tvätta eftersom jag nu behöver använda tvättstugan i huset vilket jag aldrig gjort.
  • Och dessutom se till att jag kommer in i nämda tvättstuga då ett par av våra tidigare grannar (det byter folk ca varje 1,5 år i den lägenheten) inte kom in i tvättstugan med sina vanliga nycklar
Ska försöka lugna ner mig nu en stund innan jag går och försöker sova. Jag blir ju dessutom irriterad på mig själv eftersom jag blir så upprörd och ju mer som går fel på en gång ju argare blir jag. Och när man är arg så går det inte att sova.
Får ta lite djupa andetag och tänka positiva tankar... hur nu det ska gå...*morr*

Klagomuren

Jaha.. jag hade hoppats slippa ta till denna kategori men nu går det inte längre. Jag är så UTTRÅKAD!
Det händer ingenting på jobbet. Hur skoj är det egentligen att sitta i en telefonväxel där det inte ringer något. Det kanske ringer ett samtal i kvarten.. om jag har tur vill säga. Och då är vi två som slåss om att få svara. Min surfning är avklarad efter en timme eftersom det dessutom är sommar, semester och nyhetstorka i detta land. Jag har sjunkit så lågt att jag löser korsord. Men inte ens det funkar idag eftersom jag är nära att lägga huvudet på bordet och sova bort ett par timmar. Vilket kanske inte gör något när man tänker efter.
Just nu försöker jag bota min sömnsjuka med ett glas vatten och med lite soldans. Solen är visserligen framme idag men den är inte så varm. Måste ha mer sol!

Dessutom har jag lång dag idag. Ska iväg till mitt andra jobb efter detta. Det kommer att bli segt. Mest för att jag inte alls känner för det. Det är svårt att peppa någon annan när man själv inte är på humör. och eftersom det är det som jobbet går ut på blir det lite besvärligt.

Kom även på förut att jag glömt betala räkningarna. Får försöka komma ihåg att fixa det när jag kommer hem. Jag börjar tro att jag lider av närminnesförlust. Det spelar liksom ingen roll på hur många ställen jag skriver upp saker, jag glömmer dem ändå. och inte tittar jag efter där jag har skrivit upp heller. typiskt.

Nu ska jag snart få ta del av dagens ljusglimt. Cissi har bakat bröd till frukostfikat ;).

Nyare inlägg