min tur
Nu är det jobbigt, lite sådär allmänt. På jobbet är allt hiskeligt snurrigt. Ingen utom de närmaste kollegorna verkar veta vad de gör eller varför, inte heller vet de att det de gör påverkar andra. Det är väl det som är mest frustrerande. Och sedan kommer det där att ingen heller pratar med någon annan. "Vaddå, skulle jag vet att det är jag som ska göra det här?"
Idag när jag för femtioelfte veckan i rad letar harry potter-rum, så är det inte riktigt lika spännande. Ett tag före lunch var jag beredd att ta ledigt resten av dagen för att gå hem och gömma mig i soffan.
Har saker att göra för friskis räkning också, hinner inte riktigt med det känner jag. Vi får se vad jag kan åstadkomma idag.
Jag ser dock fram emot min helg, sambon är upptagen så jag ska försöka rå om mig själv lite och göra sånt som jag vill. Det har blivit lite mycket sånt som alla andra vill ett tag. Nu är det jag som gäller. Basta!
*poff*
Idag när jag för femtioelfte veckan i rad letar harry potter-rum, så är det inte riktigt lika spännande. Ett tag före lunch var jag beredd att ta ledigt resten av dagen för att gå hem och gömma mig i soffan.
Har saker att göra för friskis räkning också, hinner inte riktigt med det känner jag. Vi får se vad jag kan åstadkomma idag.
Jag ser dock fram emot min helg, sambon är upptagen så jag ska försöka rå om mig själv lite och göra sånt som jag vill. Det har blivit lite mycket sånt som alla andra vill ett tag. Nu är det jag som gäller. Basta!
*poff*
Kommentarer
Trackback