grubbelfia

Jag stjäl ett uttryck från vännen cissi. Den stora tröttheten har verkligen lägrat sig. Jag har inte gjort något vettigt idag alls men samtidigt inte latat mig. Det knepiga är att man ändå hela tiden är så trött så att man skulle kunna somna stående.

Ska straxt kravla mig i säng för imorgon ska jag ta ut hunden innan jag går till jobbet. Vanligtvis gör min hemmaman det men när hemmamannen har rymt så får man ordna det själv. Inte för att jag har något emot en liten promenad på morgonen. Det är säkert bara nyttigt. Jag är så hiskeligt sömnig bara :)

Jag ska förflytta min trötta lekamen till sängen.

Sov sött
*poff*

En av de bästa sakerna jag vet är definitivt sovmorgon. Även om den inte är så lång så är sovmorgon alltid välbehövligt. En morgon då man inte väcks av elaka klockor eller andra ljud, ingen tid att passa och ingenstans man måste vara. Så otroligt skönt. Jag får vakna i min egen takt, äta frukost framför tv:n, duscha utan panik. Det enda som ser till att man inte förslöas helt är lilla vovven som måste ut men som tur är så är han en riktig sovgris och ligger oftast kvar en hel timme i sängen efter att både matte och husse har klivit upp.

Lördag morgon är speciellt bra, då sover sambon ofta lite längre eftersom han kallt räknar med att jag tar hand om hund och frukost. Detta innebär i sin tur att när jag går upp så har jag lägenheten för mig själv och kan ägna mig åt en lång stunds morgondatande innan jag tar itu med dagen. För närvarande har vi bara en dator ansluten till internätet så det är lite svåråtkomligt ibland :)

En annan bra sak är spontana roligheter, att göra sådant man absolut inte hade tänk. Elli lurade ner mig till stan igår efter jobbet. Vi traskade runt på matfestivalen och testade mat och drack lite vin och köpte lite onyttigheter. I förbifarten hörde vi lite Poodels ylande från scenen, eller ja det lät nog ganska bra faktiskt. Vi fick pratat en hel massa och det var bra för vi har nog inte gjort något tillsammans på ett tag. Trevligt var det.

Nu ska jag börja fundera på frukost. Magen verkar just nu helst vilja ha rostat bröd men det har jag inte hemma så jag måste starta en övertalningskampanj och säga att vaniljyoghurt är jättegott, för det är det ju :)

Det bästa med idag är att det kommer en vän flyttandes hit. Och sen är ju alltid solskenet ett plus.

*poff*

Min lilla vovve är lite ynklig. Mest för att han inte riktigt förstår varför han har en tratt runt halsen och en gammal sock fasttejpad på sin tass.
Veterinären bestämde att han nog har en sticka i tassen och en liten infektion så det blev tratt på och medicin att inta. Problemet med tratt är att det inte hjälper. Vi har nämligen en cirkustax som har en väldigt lång hals och når sina tassar, tratt till trots. Därav den fasttejpade socken. Den sitter visserligen bara på sisådar 3-4 timmar i taget men det är bättre än inget. Ska försöka komma ihåg att ta en bild sedan, han ser lite rolig ut :)

nu är det visst dags att jobba igen

*poff*

Den konsten behärskar jag och det är ganska skönt att veta. Även om man tvivlar lite på sig själv när det tar tid. Mailskörden på jobbet är nu nedbantad till ett minimum. Imorgon ska jag börja med det jag egentligen borde göra den här perioden. Det känns bra.

Även hemma ska jag reda ut lite kaos, det ska mitt-i-veckan-städas och så var det visst dags för de där räkningarna. Någon dag när jag har ännu mer tid så ska jag se över det där kaoset och se till att räkningarna betalar sig själva. Autogiro är nog egentligen en bra uppfinning.

nu ut i regn och snålblåst, usch!

*poff*

Visst händer det lite då och då? Just idag har jag fått väder som jag inte har beställt. Det regnar.. jag vill reklamera, vart gör man det? Jag har ju beställt ca 20 grader och sol i två veckor framöver. Mycket besviken :(

tack vare regnet blev jag alldeles tung i huvudet och seg. Typiskt när man självmant erbjudit sig att jobba till 19. Jag får väl rota i gömmorna och se om jag hittar något uppiggande. Kaffe verkar inte bita på mig.

Nu ska jag ändra lite fler scheman.

ha det gott

*poff*

.. med den trevligast avslutningen.
Måndagar innebär alltid flest mail, telefonsamtal och besök från kollegorna. När det dessutom är terminsstart så är det ofta det kommer livstecken från dem man mest sällan ser, vilket i och för sig är trevligt, ombyte förnöjer som det heter :)

Men allt som oftast innebär måndagar bara massor med jobb, som aldrig verkar ta slut. Idag satte jag därför en sluttid och bestämde att jag går hem även om inte allt är klart. Jag har kommit fram till att i vissa lägen så måste man.

Det blev inhandling av taco-ingredienser och snabbstädning av lägenheten innan taco-kvällen lägrade sig. Mycket tacos blev det och efterrätt. Jag lyxade till det med äppelpaj med tillhörande dubbelsats "tosca-smet". Knäckigt värre och ganska så sött men den tog slut så jag antar att det var gott.

Så nu är jag lagom mätt och uppblåst och ska strax rasa i säng. "Ska bara" en liten stund först

*poff*

Skalka luckorna, hissa jolly rodger och ställ fram grisfötterna. Piratfest på gång. Rom är inhandlat liksom diverse tilltugg. Nu ska jag bara ut med hunden, hitta en piratutstyrsel, fixa värdar tills imorgon och sen kan jag kanske gå.

Bråttom.. nu igen.. konstigt va

*poff*

Nu efter en väldigt lång dag så är det ganska skönt att ha en jättestor kopp te framför sig. Att sitta framför ett ganska efterlängtat mozilla-fönster och surfa lite här och där.

Sedan igår eftermiddag är nämligen nätet tillbaka. En liten känga dock till nissarna på studentnätet för att de gjort det omöjligt att registrera sig innifrån nätverket. DET kunde de ju ha nämnt innan. Jag har ju nät på jobbet så jag klarar mig ganska bra men tänk alla stackars andra som kanske inte tycker det är kul att springa fram och tillbaka till en dator med nät. Kanske våldgästa en kompis eller mamma eller traska till skolan 3 ggr om dagen för att se om det hänt något. I övrigt verkar dock uppkopplingen fungera lika bra som vanligt. Förmodligen har jag inte märkt alla fördelarna än men jag är ju inte missnöjd i alla fall.

Så kvällens gnäll avklarat. Nu är det inte så mycket mer kvar att göra idag än att gå och sova. Och det behövs!

*poff*

Var tvungen att ha en bloggpaus i röran. Eller ja kaos kan man kanske kalla det men eftersom jag trots allt har koll på det mesta så drar jag gränsen vid röra. Mycket att göra, bråda dagar. Huvudet på gränsen till sprängning men det är bara idag och imorgon kvar och sedan är det helg. Inte så mycket rast och ro då heller förståss men då är det i alla fall självvalt :) och det är ett par inslag av ren gemytlighet med vännerna inbokat, härligt!

Nu ska jag peta i mig mitt onyttiga fika och sedan kämpa vidare ett par timmar.

*poff*

Så har det varit nu ett tag. Jag svischar förbi lite här och lite där och har grävt ner mig i jobbet. Jag hänger inte med på vad som händer runt omkring. Vad vännerna gör har jag ingen aning om känns det som i alla fall. Något måste prioriteras bort och det snart. Det är fel på min ordning. Mitt kaos är invaderat av andra sorters kaos som jag inte kan kontrollera. Jag försöker vara närvarande i mitt eget liv men det verkar inte göra något att jag zonar ut för det går lika bra när medvetandet hänger bredvid. Men så vill jag ju inte att det ska vara. Det som händer då är att tiden flyger iväg och jag står bredvid och missar allt som händer. Och så kan vi ju faktiskt inte ha det. Det är jättefel.

Vi måste vända denna trend. Frånvarande ska bli närvarande. Och det kan ju vara bra att veta vilken dag det är. Idag vet jag det. Vi får se hur det går imorgon. Imorse drömde jag i alla fall inte om dammiga daggmaskar.

Nu ska jag gå hem till min hund som just nu har mycket hög prioritet.

*poff*

Nu är det segt och rörigt. Dvs förutom att allt snurrar i huvudet så är det dessutom segt som smörkola. Det tar med andra ord ett tag att komma tillbaka till utgångsläget när man väl börjat på något. Dessutom verkar jag ha problem med att komma ihåg vilken dag det faktiskt är. Var i ca en halv minut övertygad om att det var tisdag och jag var tvungen att maila en tenta till polen. Men så var det ju faktiskt inte.

Jag tror att det är hög tid för eftermiddagens fruktstund.

*poff*

*pust*

Dagen har verkligen passerat i racerfart. Fick jobba in i det sista för det var folk som inte hade kopierat tillräckligt mycket tentor. Kopierade original att spara så det rök om den gamla kopiatorn. Stackars den. Tur att den får vila i helgen. Jag är helt slut, fick småspringa ner till friskis efter jobbet. På väg ner viftade en pp och en my åt mig, de måste trott att jag var lite knäpp för jag bara hojtade något om skitbråttom och ångade vidare. Förhoppningsvis tog de det med ro.

Apropå vila så hoppas jag att det blir lite lugnare i helgen. Vi ska, i alla fall enligt planerna, inte ha något internet hemma. Det ska uppgraderas till bättre grejer men vi får väl se hur lång tid det tar. Så det blir en helg utan blogg. Om jag inte hittar någon att våldgästa förståss :). Men nej det ska nog inte behövas. Ibland är det skönt med nätpaus.

Just nu är det skönt med vilken sorts paus som helst. Jag är helt slut efter att ha tänkt på schema och tenta dygnet runt, imorse vaknade jag av att jag drömde att alla tentavakterna hade försovit sig. Då är man nog stressad tror jag.
Ikväll ska jag försöka sjunka ner i tv-soffan när jag kommer hem. Det känns som att det var längesedan.

Nu ska jag börja plocka ihop mig. Det är konstigt vad man hinner sprida ut sig på mindre än 2 timmar.

Mot soffan!
*poff*

På önskelistan idag står en ny mobiltelefon. Den började uppföra sig mystiskt för några veckor sedan och har inte blivit bättre. Den laddar ur när det ringer fast det är batteri kvar. Den kopplar inte upp när jag ringer, ibland hörs jag inte när jag svarar. Ibland visar den inte vem som ringer trots att nummret finns i min adressbok. Kort sagt: det måste bli en ny snart.

Problemet är ju vad man ska ha för nån. Jag är kräsen för jag vill inte ha en telefon med massa fluff.
Det ska gå att ringa på den, skicka sms och kanske mms(det kan ju vara kul att kunna ta emot det folk skickar utan att behöva gå in på internet), färgskärm (men det finns väl inget annat nu för tiden), det får gärna gå att byta ringsignal till något roligt och det kan få vara en kamera i den men det är bara ifall det inte finns utan.
Och så får den absolut inte ha några olåsbara knappar på sidorna och knapparna får heller inte vara för små och inga fula "styrpinnar".

Har du sett en sådan telefon så hojta till.

*poff*

Varför är jag så bra på att göra saker i sista minuten? Det hjälper ju verkligen att jag går runt och har ångest i några veckor för att jag inte gör saker för att sedan göra dem så sent det bara går och vara ännu mer stressad. Begriper inte riktigt varför jag halkat in i detta beteende men det är defenitiv något som måste sluta. Det verkar som om jag inte klarar av att göra saker utan övervakning från någon annan. Inget blir gjort om jag inte gör det tillsammans med någon. Sån har jag aldrig varit förut. Jag har alltid gjort allt själv, förmodligen för att jag tycker det blir bäst så. Nu vill jag helst inte göra något ensam.

Omvänd agorafobi, översociala tendenser, minskad självbevarelsedrift? Spekulera kan man göra en halv evighet. Bättre att sluta grubbla och göra klart det där sista-minutenprojektet. *suck*

*poff*

Håhåjaja.

Det var den semestern. Är tillbaka på jobbet. Har nu på förmiddagen hunnit kolla igenom mailen, dock inte svara eller åtgärda. Det kommer ta hela veckan *suck*. Som vanligt är det svårt att avgöra i vilken ände man ska börja så det slutar väl som vanligt med att jag gör allt samtidigt.

Som tur är är det jobbväder. Det ösregnar och blåser så jag vill inte alls ut.

Nu ska jag leta upp min lunch, jag är hungrig som hejsan.

*poff*

Jag och sambon flydde lägenheten för att avnjuta de sista semesterdagarna med lite sol och kanske bad hos svärföräldrarna. Tyvärr lyser solen mestadels med sin frånvaro och några badkläder packade jag inte ens. Mina monstertendenser lurar bakom varje hörn men nu är det mest det asociala korsordsmonstret som är i farten.

Det blev dessutom ett tungt avslut på semestern. Sambons morfars hus brann ner igår kväll så vi har en huslös morfar här att pyssla om. Vi har inhandlat kläder och skor och lite sådana prylar idag och imorgon bär det av att inspektera resterna. Jag vet inte om jag fixar det. Jag har vägrat att titta på några bilder, de fanns t.o.m. på expressen men även om ingen kom till skada så har jag mycket svårt för bränder. Jag tyckte det var illa nog när lágårn träffades av blixten och brann ner för några år sedan.

Det är sorgligt att förlora minnessaker. Speciellt om det är slarv eller okunnighet som ligger bakom. Trots allt är det olyckor men det är så onödigt. Mina framtida barn kommer givetvis att leka med tändstickor men först ska de kunna hantera en brandsläckare. Så det så. Ytterligare ett bidrag till "mina barn kommer bli så mobbade"-kategorin.

Så nu har jag varit lite dyster och ingen av oss sov särskilt mycket inatt. De första har redan däckat och jag är på väg. De kvarvarande har hittat en film att somna till. Jag ska göra vovven sällskap på övervåningen och plåga mig till sömns med ett svårt kryss :)

ha det gott
*poff*

Vill bara meddela att jag är på mitt värsta ohumör på länge. Ingen aning om varför. Jag är bara helt apatisk och mycket snarstucken. Så för er egen skull håll er lite i skymundan, om några dagar är jag nog mitt vanliga vardagsdystra ior-jag igen istället för detta avgrundsmonster.

Nu ska jag försöka komma isäng så att jag kanske kan gå upp innan klockan är 10. Visserligen har jag semester men det finns gränser och bottnar för mycket och nu är det helt klart dags att vända.

Ha det
*poff*

Nu har jag gått ner på sparlåga. Imorgon är det energi som gäller. Sedan i fredags har jag varit helt utslagen och sovit länge. Inte har det blivit många knop gjorda heller. Idag har jag bara varit ute ur lägenheten 3 ggr och resten av tiden har spenderats i soffan. Jag föll för min stora frestelse, TV-serier på DVD och köpte första säsongen av JAG. Jag har nu bara 2 diskar kvar av 6 så jag tänkte försöka spara dem till tisdag och onsdag när sambon är borta så jag har något att göra då :)

Ska se om jag kan få tag i säsong två billigt någonstans. Tradera äger men är samtidigt farligt, Jag förvandlas till en soffpotatis utan dess like. Som tur är är det fortfarande såpass varmt eller i alla fall kvavt att jag inte är särdeles sugen på snacks som jag brukar vara.

Så idag blir det inte ett semestertips utan en semestervarning. Fastna inte i TV-soffan när det slutat regna. Gå tillbaka ut på en gång. Annars blir du sittande till nästa sommar. och det är INTE bra :)

Nu ska jag försöka sova tidigt idag. Det börjar närma sig jobb snart igen. Dags att börja tänka på omvändning på vanorna.

*poff*

Här är jag igen.
Har genomfört mitt nästa semestertips, liten som stor det är dags att åka på läger!

Varför då undrar ni säkert. Jo här följer mina motiveringar och lovord.

Att åka på läger har varit en del av mitt liv innan jag ens fanns. Varje år fram till jag var 22 eller så, så har en vecka varje sommar ägnats åt detta. Efter detta har det blivit lite mer sporadiska besök eftersom sommarjobb satt käppar i hjulen. I år kände jag dock att jag behövde åka för sinnesfridens skull. Det är INTE hälsosamt att sitta instängd i en lägenhet hela sommaren. Jag bestämde således att tillbringa 3 dagar i total frihet.

Det läger jag åker på är MKUs sommarläger (MKU står för Metodistkyrkans Ungdom). Här varvas bibelstudier med idrott och pysselaktiviteter och allt utomhus. För er som känner mig så vet ni att särdeles troende är jag inte men jag känner ändå att detta läger har en god funktion för de barn och ungdomar som kommer vare sig de väljer att tro eller inte. Man kan ju inte förkasta något som man inte vet något om eller aldrig har provat (om det inte är direkt hälsovådligt som rökning t.ex. vilket jag aldrig testat).

Detta läger är en jättebra miljö för eftertanke och det kan vara skönt att bara få en fristad i ett par dagar för ungdomarna. Särskilt bra är det när det dessutom finns bra pastorer som finns på ungdomarnas nivå och pratar så att de förstår utan några som helst krav. Jag tror det är nyttigt, allt behöver inte handla om gud utan ofta istället om ungdomarna själva.

Jag tror även att lägret är fostrande på ett annat sätt. Det som är mest påtagligt bland de mindre barnen är förmågan att slita sig från mamma och pappa. Att klara av att vara borta från dem en hel vecka är inte alltid så lätt. Men vad jag vet så var det bara en enda som hade gett upp och åkt hem i år. Det är en bedrift när man bara är 7 eller 8. En del av dem har ju tur och har mamma och pappa med på lägret eller någon annan vuxen från sin församling eller som de känner väl och då har de ju någon att ty sig till ändå.

Det som kommer sedan är förmågan att bo "primitivt". Här ska det bos i tält, basta! Det kan också vara läskigt när man är liten. Dessvärre är det ju även större tonåringar som inte klarar det. Jag tror dock att det har vänt för det var inga som bodde inne i huset i år. Det ska börjas i tid. Jag tror det är ett bra sätt att vänja barnen vid naturen. Det ska inte vara svårt, jobbigt eller äckligt att bo i tält eller att vara smutsig. I alla fall inte när man är 10 år. Jag har ytterst svårt för folk som inte klarar av att vara lite solkiga när det inte är så noga. Men det bottnar nog i att det aldrig varit särskilt noga när jag växte upp. Alla barn borde banne mig på på landet :) Jag tror de blir sundare människor då.
En del i detta är även maten. Äter du inte det som serveras så får du heller ingen mat. De enda som får specialkost är vegetarianer och allergiker. Kinkighet ska motas anser jag. Som tur är så brukar denna kinkighet även mot grönsakerna lägga sig efter några dagar när de märker att de är hungriga. Det är klart att vi inte svälter ungarna men att laga 14 olika sorters mat i ett mycket litet kök är inte på något sätt praktiskt eller ekonomiskt. Vad jag såg i år så är det mycket mindre kinkighet än tidigare. Små töser som kommer och tar om i stora portioner och inte alls är rädda för att äta vad än vi serverar. Dock blev jag lite chockad när en liten 9-10-åring deklarerade att hon inte gillar spaghetti och köttfärssås!? que? Det är ju allas favorit, jag misstänker att hon inte är riktigt frisk. Kanske en bortbyting :)

Sedan har vi den sociala biten. Barnen blir indelade i lag som de har alla aktiviteter med. Det är blandade åldrar och då gäller det att visa hänsyn och vara hjälpsamma. Och att klara av att kanske inte vara i samma lag som alla kompisar. Det är också fostrande. De har pyssel med grupperna, tillverkar saker där de äldre får hjälpa de yngre. Mycket pedagogiskt. Det sportas och tävlas och alla får vara med och bidra. Det är också fostrande men det kan också vara svårt för de som är riktigt tävlingsinriktade att släppa taget. Vad kan vara bättre än att träna på det i en lugn kamratlig atmosfär långt från alla krav i idrottsklubbar.

Det har badats en hel del i veckan. Det har bara blivit en gång om dagen för mig, det hanns inte mer för jag lagade mat. Ungarna däremot har nog badat på varje chans de fått. Det har varit riktigt varmt på dagarna men nätterna var lite svalare. Som tur var. Annars hade det blivit outhärdligt.

För mig är lägret också en chans till att träffa gamla vänner, dels de som återkommer varje år och dels de som kommer och tittar in under veckan. Det har blivit några sena nätter med pratat om den gamla goda tiden. Jättekul. Jag höll på att inte bli ivägsläppt när jag skulle åka och det känns ju trevligt. Jag gillar ju att vara behövd. Jag får väl fundera på att åka hela veckan nästa år. Det kunde vara kul att styra upp köket med mamma. Vi jobbar rätt bra ihop. Fast då ska jag nog sova i tält. Jag gick emot mina principer och sov inne hos mamma denna gång. Jag sover hellre på ett knöligt liggunderlag än i stenhård plywoodsäng igen. Och sen är det så bökigt att klättra upp och ner när man nästan sover :)

Jag hade från början tänkt mig detta besök på lägret som en engångsföreteelse och kanske som ett avslut. Vad jag kommit fram till är att jag vet att jag inte längre vill kalla mig kristen. Däremot har jag inget emot att åka dit och vara en god förebild på andra sätt. Även om jag inte delar tron så delar man ändå grundvärderingarna. De tio budorden är ju inte bara kristna, de allra flesta finns ju i lagen.
Jag vet att jag inte fixar att bli lärare eftersom jag har försökt. Men det finns ändå något pedagogiskt och omhändertagande någonstans i själen som vaknar när jag kommer iväg på läger. Jag fixar att lura på ungarna lite extra grönsaker, att plåstra om lite blödande armar och ben, trösta ett getingstick eller fiska upp vilda 1,5 åringar från att gå på farliga upptäcktsfärder. Så länge ingen avkräver mig något vittnesmål eller predikan så känner jag att jag gärna gör en insats med det jag klarar för jag tror att lägret är en god sak.

Hm, hur ska vi knyta ihop detta. Läger är bra för kropp och själ, utomhusaktiviteter, pedagogiska pyssel och för den som vill en spirituell upplevelse. Du knyter vänskapsband för livet och får bra grundvärderingar att ha som språngbräda ut i den stora verkligheten.

Som jag ser det så är den enda nackdelen med just detta läger att det kan vara mycket insekter på lägerplatsen. Som tur är har inte jag ont av dem men har man ont av mygg, bromsar och getingar rekommenderar jag myggmedel och lindrande gel från apoteket. De har avvärjt många ledsna miner under veckan.

Så dagens epos tillika semestertips: Åk på läger! nu på en gång :)

*poff*