grubbelfia

I förkylningens fotspår kom den smygande.. apatin och orkeslösheten.

Idag hade jag högt flygande planer på en staplingsbar yta. Jag kom inte så långt. Jag har packat 2 kassar och en liten låda med böcker. Ytan där de stod fylldes snart upp av annat. Vi har alldeles för mycket skräp. Hyllan jag tänkte tömma är nu visserligen mindre belamrad men de två översta hyllornas virrvarr av småpryttlar vägrar jag befatta mig med. Det är inte mina och jag vill inte slänga något som han sedan kommer hem och gormar över.

Vi diskuterade sådant på jobbet idag. Om att man spar på grejer och inte kan med att slänga andras saker utan att fråga. Och att man är så olika. Jag får ju inte får mig att slänga saker i första taget. Men om jag kommer på att jag ska hiva något så är det bäst att man vet om man håller med mig eller inte.

Jag ska göra ett nytt försök imorgon igen. Nu ska jag nog leta mig till sängen och kanske läsa lite innan jag somnar. För det lär inte dröja länge :)

*poff*