Tiden och dess rimlighet

Idag är en såndär dag när jag bara vill gå och lägga mig. Trött från morgon till kväll. Gårdagens försök att lägga mig funkade visserligen men det blev inte riktigt åtta timmar. Nytt försök ikväll efter plöjandet av en uppsats och lite referenslitteratur. Igår tog tyvärr mina ambitioner stopp efter våffeltillverkning och efterföljande disk.

Jag har funderat lite på det här med hållbar utveckling, slow food och att ta hand om sig själv, apropå det här med sömn.
Jag tror att världens ledare har en hemlig plan att bränna ut hela jordens befolkning i omgångar. För att klara din försörjning bör du ha ett heltidsjobb, i sverige motsvarar detta 8 timmar om dagen. Du förväntas ta jobb vart som helst i landet ibland med pendlingsavstånd som är enorma. Vissa bemanningsföretag tillämpar spännande regler om att pendlingstiden gäller från det kontor du är inskriven på. Så om du dessutom har en timmes resväg dit så blir det långa dagar. Ponera att genomsnittssvensken har en pendlingstid på minst 1 timme varje dag. Det blir 9 timmar. Sedan bör man sova 8 timmar. Då är vi uppe i 17 timmar. Inköp, tillagande och intagande av mat tar nog om man slår ut det på veckan minst 1,5 timme varje dag. så: 18,5. (räknar man här enligt slowfood-modellen så ska man också umgås och laga maten i flera timmar och vips så är dygnets timmar slut)

Min morgonritual som jag själv tycker är rätt kort trots att jag tar det väldigt lugnt är 1 timme. Så 19,5.
Genomsnittssvensken har också barn och husdjur som ska hämtas/lämnas och rastas. Minst en timme till. 20,5.
De flesta människor har också något slags motionsvana som tar tid. i mitt fall skulle ett pass på friskis ta minst 2 timmar plus dusch. 30 minuter dit/hem, 1 timme pass, 30 min dusch etc. 22,5 timme.

nu har vi 1,5 timme kvar (jo dygnet har bara 24 timmar)
Det är alltså på den tiden som man ska göra allt det där som andra tycker att man ska göra och det som man själv vill. Vaddå fri tid. Hur f*n hinner alla "duktiga" människor allt? Och varför gör det dem så äckligt glada och klämkäcka? Kalla mig bitter, avundsjuk, ja vad du vill men inse också att jag någonstans har en poäng.
Om livet går ut på att ständigt vara trött så hoppas jag att ni inte klandrar mig för att jag ibland önskar att världen kunde vrida tillbaka klockan ett århundrade eller två. Eller åtminstone titta i backspegeln och fundera lite över vad som gick snett.

Världens alla "måsten" som jag ju absolut inte alls måste tynger i alla fall på mig och man blir alldeles utmattad av bara tanken.

Min 1,5 timme per dag tycker min arbetsgivare att jag ska ägna åt att skriva uppsats så att jag sedan kan tillsvidareanställas. Visst vill jag hemskt gärna både skriva min uppsats och bli anställd, men hur i hela friden orkar man motivera sig? Varje dag!

Idag går jag på vilja. Får se hur jag ska lyckas imorgon.

*poff*

Kommentarer
Postat av: Snjodis

Jag saluterar dig vapensyster!



Tiden räcker inte, och ja, arbetstiden är på tok. Och maten som vi tvingas äta för att vi inte har tid att laga riktig mat gör oss sjuka. Ja, ja, ja!



Uppsats, ja, jag sitter inte i samma sits. Men vi skriver en uppsats nu. Det är rätt spännande men ger mig dels dåligt samvete för att jag inte skriver på den uppsats som jag behöver till min examen, men det positiva är att jag tvingas inse att det inte är sååå så jätte oövverstigligt. Men det tar tid, massor av tid.



Så till dig ger jag en utvecklignsbar timma. Det är en endimsnsionell timma som i många lager går att veckla ut till massa timmar i sträck. Om en osynlighetskappa för timmar, fast tvärt om. Du kan nog använda den till dina schemaläggningsuppgifter också. :)



kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback